Handlarna Avaktande

Julen är handelns viktigaste försäljningsperiod och rent av avgörande för årsresultatet i vissa branscher. Däremot är januari och februari betydligt lugnare handelsmånader. Därför är det naturligt att optimismen för de kommande tre månaderna avtar när julförsäljningen närmar sig final. I samtliga mätningar sedan Handelsbarometerns början 2006 har framtidsindikatorn minskat mellan november och decembermätningen.

Denna månad backar framtidsindikatorn med 9 enheter och landar på 16,
vilket är den näst högsta noteringen sedan april 2008. Det är framför allt en avmattning i handlarnas förväntningar på försäljningsutvecklingen, både i den egna butiken och i detaljhandeln i stort, som ligger bakom utvecklingen.

Även kaxighetsindikatorn, som mäter handlarnas tilltro till utvecklingen i den egna butiken relativt den i detaljhandeln som helhet, sjunker denna månad och landar på 13, vilket är 9 enheter lägre än i november månads mätning. Kaxighetsindikatorn kan ses som ett mått på hur stor andel av handlarna som tror att de kommer att kunna öka sin marknadsandel under den kommande tremånadersperioden.

– Det är naturligt att handlarna inte ser lika ljust på försäljningsutvecklingen under nästa års första månader som under detta års sista. Vi förväntar oss en rekordstor julhandel, medan osäkerheten om 2010 är betydande, säger Yvonne Ingman, vice vd på Svensk Handel.

– Mycket beror på hur räntan och arbetslösheten utvecklas, samtidigt som början av året brukar vara svagare försäljningsmässigt. Det är också värt att hålla i minnet att stora försäljningsvolymer inte alltid betyder god lönsamhet. Delar av detaljhandeln har det fortsatt tufft och behöver en stark julhandel för att balansera de senaste månadernas volymtapp. Hit hör till exempel elektronik-, guldsmeds- och leksakshandeln, säger Yvonne Ingman.

Nytt varuförsöjningsbolag för kooperationen i Sverige

Den svenska kooperativa dagligvaruhandeln samlar nu varuförsörjning och logistik i ett gemensamt bolag, Coop Inköp och Logistik AB (Cilab). Det nya bolaget bildades formellt vid årsskiftet och kommer att ha en nyckelroll i den svenska kooperationens framtidssatsning. – Genom att samordna nationella inköp och logistik i ett bolag kommer vi att kunna stärka hela den svenska kooperationens konkurrenskraft, säger det nya bolagets vd Gunnar Rantzow. Cilab ägs gemensamt av Coop Sverige och DDF AB, samarbetsbolaget för de större detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna. Styrelseordförande blir Thomas Evertsson vd Coop Sverige. Bolaget kommer att hantera nationella inköp av dagligvaror samt logistik för både dagligvaror och Nonfood. Delar av de detaljhandelsdrivande föreningarnas verksamhet för inköp och logistik förs nu successivt in i det nya bolaget. Bland annat införlivas de norrländska föreningarnas inköpsbolag Nordikon i Cilab. Det nya bolaget kommer att ha totalt cirka 1 800 medarbetare. – Tack vare en ökad samordning kommer vi att kunna få en logistikverksamhet som ger både högre effektivitet och högre kvalitet för stormarknader och butiker. Ett gemensamt bolag ger också ökad effektivitet i kontakterna med leverantörerna i förhandlingar och kampanjer, säger Gunnar Rantzow. Bildandet av Cilab är ett viktigt steg i den ökade samordning som nu sker inom kooperationen i Sverige där Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande föreningarna i DDF AB utökar sitt samarbete. Förutom varuförsörjningen i Cilab sker parallellt ett ökat samarbete i de gemensamma kedjorna Coop Forum, Coop Bygg, Coop Extra, Coop Konsum och Coop Nära. Även inom marknadsföring ökar samordningen kring kedjorna och kring namnet Coop som en gemensam avsändare.

Andhämtningspausen

En kraftig inbromsning i USA och svagare dollar dämpar tillväxt och vinstutveckling för svensk export. Samtidigt ökar löner, hushållens konsumtion, import och sysselsättning i snabb takt. Det ger fortsatt fart i svensk ekonomi trots en lägre BNP-tillväxt. Under 2009 lägger ekonomin åter i en högre växel. Då finns det förutsättningar för världsekonomin att ta fart igen. Den svenska regeringen kommer sannolikt att spendera mer av de stora budgetöverskotten. Samtidigt kan fler reformer för ökad sysselsättning ge utdelning.
En fortsatt kollaps för de amerikanska bostadspriserna för med sig en kraftig avmattning i amerikanernas konsumtion samt en svagare dollar. Amerikansk exportindustri flyttar fram sina positioner och leder efter 2009 återhämtningen av USA:s ekonomi. Under tiden hårdnar konkurrensen för flera svenska exportföretag. I Sverige finns emellertid ett starkt momentum i den inhemska efterfrågan. En fortsatt snabb ökning av inkomster, sysselsättning och konsumtion driver emellertid upp importen. – Gapet mellan import- och exportökningen håller BNP-tillväxten på en måttlig nivå trots att hjulen rullar snabbt på hemmamarknaden., säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv. Stark sysselsättning och höga löneökningar driver upp inflationen, men det svenska näringslivet är samtidigt utsatt för hård internationell konkurrens. Det är fortsatt prispress för många importvaror. Det finns också en större flexibilitet än tidigare tack vare möjligheterna att automatisera, flytta produktion och via arbetskraftsinvandring. På lite längre sikt resulterar därför de höga löneökningarna snarare i en svagare arbetsmarknad än i en mycket högre inflation. – Under 2009 finns goda förutsättningar för den amerikanska ekonomin att återhämta sig. Samtidigt kan man räkna med att den svenska regeringen använder en större del av de stora överskotten. Det kan således bli mer fart i den svenska ekonomin, fortsätter Fölster. I en fördjupningsdel i rapporten analyseras hur företagandet utvecklas jämfört med vad som kan förväntas i detta konjunkturläge. Analysen tyder på att företagarnas reaktioner på regeringens politik har påverkat utvecklingen av både företagandet och sysselsättningen. – Det finns stora förväntningar bland företagarna om att regeringen ska göra mer för att förbättra möjligheterna att driva företag. Om detta sker kan det bidra till att stärka sysselsättningsutvecklingen under de kommande åren, avslutar Stefan Fölster.

Laga maten snabbt - njut den långsamt

Idag är tidspressen en faktor som påverkar flertalet människor. Som en reaktion på den hektiska tillvaron tycks vi svenskar ha hittat en oas i själva måltidsstunden. Det är få som hoppar över frukost, lunch eller middag – till och med mellanmålen tycks vara dyrbara mikropauser. Det visar resultaten från Coops senaste medlemsundersökning som besvarats av 44 000 personer.
Enligt Coops medlemmar och kunder är det få som vill spendera speciellt mycket tid framför spisen. Nära tre av fyra personer vill endast ägna sig åt 10-30 minuters matlagning per dag. Desto viktigare är själva stunden vid bordet där över 85 procent menar att de vill äta maten i lugn och ro. Majoriteten vill dessutom helst inta måltiden i det egna hemmet, speciellt frukost och middag där 80 procent säger att de lagar och äter dessa mål hemma. Lunch är något många väljer att äta utanför hemmet; vare sig det handlar om lunch på restaurang, medhavd matlåda eller färdigpackade måltidsalternativ från matbutiken. Svaren i Coops undersökning visar också att flertalet efterfrågar kombinationen snabblagad, god och hälsosam mat.– Resultaten visar att allt fler söker förenklingar i tillvaron som sparar tid. Samtidigt finns ett stort intresse för hälsosam mat. Här har vi inom Coop en viktig uppgift att fylla genom att tillgodose våra konsumenters önskemål; att leverera tidsbesparande, hälsosamma lösningar, säger Magnus Frisk, informationschef på Coop Sverige. Att hoppa över en måltid tycks inte heller vara ett alternativ enligt Coops medlemmar. Mindre än fem procent svarar att de står över frukost och mindre än tre procent menar att de regelbundet hoppar över lunch eller middag. Mellanmålen upptar också en viktig plats i de flesta människors vardag och även de ska helst konsumeras i lugn och ro. Däremot kan flera av de svarande tänka sig att äta något i farten på väg till och från olika aktiviteter.

Danmark - svenskarnas shoppingfavorit

Färsk reseundersökning från Stena Line Hvergang! När svenskar åker på shoppingsemester utomlands går färden västerut. Nästan var tredje svensk shoppingresa har Danmark som destination. Det visar Stena Lines Resebarometer, en färsk undersökning om svenskars resvanor.
Stena Line har i samarbete med undersökningsföretaget ScandInfo undersökt 1020 vuxna svenskars inställning till resor och turism. Höstens premiäromgång har temat "shoppingsemester" och den visar att svenskarna i allmänhet är intresserade av att ägna en helg åt shopping utomlands. Stena Line har i samarbete med undersökningsföretaget ScandInfo undersökt 1020 vuxna svenskars inställning till resor och turism. Höstens premiäromgång har temat "shoppingsemester" och den visar att svenskarna i allmänhet är intresserade av att ägna en helg åt shopping utomlands. 52 procent har åkt eller planerar att åka på en shoppingsemester. Mest intresserade av alla är smålänningarna, där 69 procent uppger att de har åkt eller planerar att åka. Svenskarnas främsta resmål när det gäller shopping är vårt västra grannland, Danmark. 29 procent av dem som varit på shoppingsemester har förlagt den dit. De mest frekventa Danmarksresenärerna är boende i södra och västra Sverige, liksom i Småland. I dessa tre områden har mellan 40 och 50 procent besökt just Danmark. - Danmark är generellt svenskarnas främsta resmål och var fjärde utlandsresa går ju faktiskt dit. Svenskarnas fäbless för Danmark beror ju till stor del på att städer som Ålborg, Århus och Köpenhamn kombinerar ett fantastiskt shoppingutbud med en skön och trevlig atmosfär, säger Martin Ahlgren, som ansvarar för Stena Lines Resebarometer. Danmark är alltså det mest frekventa resmålet, men när svenskarna får namnge sitt önskeland för shopping hamnar istället Tyskland i topp, före Italien och Frankrike. - Tyskland är som gjort för en shoppingresa för svenskar. Enkla och snabba resvägar, stort och annorlunda utbud och bra priser, säger Martin Ahlgren. Oavsett vilket land som svenskarna föredrar är det i första hand bättre priser som lockar, följt av ett annorlunda utbud. Resväskan packas framförallt med kläder och skor. 45 procent anger mode som främsta shoppingvara, medan vin och sprit hamnar tvåa med 34 procent. För många svenskar är det betydelsefullt att kunna ta med sig bilen på shoppingsemestern. Resvägen går då via färja. 50 procent föredrar resesättet bil och färja medan 29 procent satsar på bil och broförbindelse, visar Stena Lines Resebarometer.